Sonic Boom - musikinlägg
http://open.spotify.com/track/7JhXQXjf79vuQoOCtFLDu6
Tänkte att jag ska göra lite reklam för Kiss nya platta Sonic Boom som släpptes igår.
Trots tvivel och medlemsbyten sedan senaste (Psycho Circus, mer eller mindre ett mästerverk...) lyckas gubbarna Simmons och Stanley trycka fram 11 nya spår av förvånatsvärt hög kaliber. Modern Day Delilah känns som en typsik rocklåt, om än inte typisk för bandet ifråga. En gammal touch och ett modernt sound, skulle i princip kunna tillhöra vilket band som helst om det inte vore för rösten, Paul Stanley låter precis som på tidigare skivor. Först på andra låten, Simmonsskrivan Russian Roulette känner jag igen de gamla liggsåren som Kiss är. Låten skulle platsa på valfri skiva med dem från tidigt 80-tal, med en produktion åt Psycho Circus hållet, som faller mig i smaken. Härifrån kommer de igång med sin vanliga rock n roll som vi har hört den förut? Varför ska man ändra på ett vinnande koncept? Typiska wailingar, och körer som känns igen från tidigare. Ett band som Kiss har svårt att överträffa vad de presterade för 30 år sedan, så istället för att försöka trampa in nya stigar och vidga sig fortsätter de på sin egen bana med ett nytt album som låter, kort och gott, som Kiss. 7/10
"Danger you, danger me, danger us..."
Tänkte att jag ska göra lite reklam för Kiss nya platta Sonic Boom som släpptes igår.
Trots tvivel och medlemsbyten sedan senaste (Psycho Circus, mer eller mindre ett mästerverk...) lyckas gubbarna Simmons och Stanley trycka fram 11 nya spår av förvånatsvärt hög kaliber. Modern Day Delilah känns som en typsik rocklåt, om än inte typisk för bandet ifråga. En gammal touch och ett modernt sound, skulle i princip kunna tillhöra vilket band som helst om det inte vore för rösten, Paul Stanley låter precis som på tidigare skivor. Först på andra låten, Simmonsskrivan Russian Roulette känner jag igen de gamla liggsåren som Kiss är. Låten skulle platsa på valfri skiva med dem från tidigt 80-tal, med en produktion åt Psycho Circus hållet, som faller mig i smaken. Härifrån kommer de igång med sin vanliga rock n roll som vi har hört den förut? Varför ska man ändra på ett vinnande koncept? Typiska wailingar, och körer som känns igen från tidigare. Ett band som Kiss har svårt att överträffa vad de presterade för 30 år sedan, så istället för att försöka trampa in nya stigar och vidga sig fortsätter de på sin egen bana med ett nytt album som låter, kort och gott, som Kiss. 7/10
"Danger you, danger me, danger us..."
Kommentarer
Trackback